Det första kvartalet 1996

Volvokoncernens rörelseresultat påverkades negativt av lägre personbilsförsäljning, främst Volvo 400-serien i Europa, samt vikande lastbilsmarknader i Nord- och Sydamerika.

Investeringar och produktutvecklingskostnader på fortsatt hög nivå.

Volvo S40/V40 lanseras på flertalet europeiska marknader under våren.

Swedish Match delas ut till Volvos aktieägare.

(se tabell: Det första kvartalet 1996)

Koncernchefens kommentar

Volvokoncernens resultat för de första tre månaderna 1996 har påverkats negativt av vikande försäljningsvolymer i kombination med fortsatta satsningar på produkt- och marknadsutveckling. Förlusten i Volvo Personvagnar är otillfredsställande, men innebär trots lägre försäljningsvolymer ett förbättrat rörelseresultat jämfört med fjärde kvartalet 1995. Detta är främst resultatet av intern kostnadsrationalisering, lägre produktutvecklingskostnader och högre effektiva valutakurser. Försäljningsminskningen beror framför allt på lägre försäljning av Volvo 400-serien och på att Volvo 940 inte längre säljs på den amerikanska marknaden. De i mars introducerade S40/V40-modellerna har mottagits mycket väl och orderingången är god. Volvo Lastvagnar vidkänns fortsatt vikande försäljningsvolymer i Nord- och Sydamerika. Detta i kombination med kostnader för att globalt implementera FH-teknologin samt ökade marknadssatsningar har belastat Volvo Lastvagnars resultat negativt. Den offensiva fas, som Volvo befinner sig i innebär investeringar för framtida intjäningsförmåga. Parallellt med genomförandet av detta långsiktiga arbete ökas nu kraven på hög effektivitet och kontroll på rörelsens kostnader i samtliga koncernens delar.

Det första kvartalet 1996

(se diagram: Rörelseresultat före poster av engångskaraktär)

Volvokoncernens försäljning under första kvartalet 1996 uppgick till 39.068 Mkr (43.454). Försäljningen inom fordonsrörelsen svarade för 37.301 Mkr, vilket innebär en minskning med 7 % jämfört med motsvarande kvartal föregående år justerat för valutakurseffekter samt avyttrade och förvärvade enheter (huvudsaklingen förvärvet av Volvo Construction Equipment och busstillverkaren Prévost, som ej ingick i Volvokoncernen under första halvåret 1995). Försäljningsutvecklingen var negativ för samtliga affärsområden utom Volvo Bussar och Volvo Aero.

I Europa minskade Volvos försäljning av personbilar, främst p g a utfasning av Volvo 400-serien, som nu ersätts av Volvos nya satsning i mellanbilsklassen, Volvo S40/V40.

Volvo Lastvagnars försäljning sjönk p g a en fortsatt vikande lastbilsmarknad i USA och Sydamerika.

Rörelseresultatet var 1.176 Mkr (2.842), varav fordonsrörelsen svarade för 970 Mkr (2.669). Minskningen jämfört med motsvarande period föregående år beror på lägre försäljningsvolymer och fortsatt höga produktutvecklingskostnader.

(se tabell: Koncernens resultaträkning)

Resultatandelar i intressebolag minskade till 222 Mkr (433) jämfört med första kvartalet 1995. I 1996 års resultat ingår vinst vid försäljning av VOAC Hydraulics med 352 Mkr. Volvos andel av förlusten i NedCar uppgick till 130 Mkr (108). Det svaga resultatet i NedCar beror på inkörningskostnader för Volvo S40/V40-serien och lägre volymer av Volvo 400-serien samt höga produktutvecklingskostnader. I 1995 års resultatandel ingick Volvo Construction Equipment och Pharmacia, vilka inte längre redovisas enligt kapitalandelsmetoden, med 216 Mkr respektive 247 Mkr.

Utdelning på aktier avsåg främst Pharmacia & Upjohn, Inc och Protorp Förvaltnings AB.

Räntenettot, som på grund av Volvokoncernens stärkta finansiella ställning och ett gott resultat inom Volvo Group Finance, visade en mycket positiv utveckling och uppgick till 343 Mkr (146).

Skattekostnaden avsåg främst löpande skatt i utländska dotterbolag.

Koncernens balansomslutning ökade under det första kvartalet med 7,9 miljarder kronor. Härav svarade likvida medel för 4,6 miljarder. Orsaken är bl a att Swedish Match, i samband med den förestående börsintroduktionen, ersatt koncerninterna lån med extern kortfristig finansiering. Detta förklarar ökningen av både likvida medel och kortfristiga lån i Volvokoncernens balansräkning.

(se tabeller: Koncernens balansräkning i sammandrag och Nyckeltal)

Investeringar i anläggningar uppgick till 1,8 miljarder kronor (1,1) och investeringar i leasing- och tjänstefordon till 0,8 (0,7) miljarder kronor.

Koncernens finansiella nettotillgångar som vid årsslutet uppgick till 1,2 miljarder kronor ökade till 2,4 miljarder.

Andelen eget kapital och minoritetskapital utgjorde 36,2% av totala tillgångar (37,4 den 31 december 1995).

(se tabell: Finansieringsanalys)

Försäljning och rörelseresultat per affärsområde

(se tabell: Försäljning)

Volvo Personvagnar

Totalmarknaden för personbilar ökade något de tre första månaderna 1996 jämfört med motsvarande period föregående år. Europa visade en uppgång med närmare 7%, medan marknadsutvecklingen i Nordamerika var oförändrad. Den japanska personbilsmarknaden minskade efter det sista årets uppgång. Motsvarande trend för världsmarknadsutvecklingen förväntas fortsätta under återstoden av 1996.

Volvos Personvagnars försäljningsutveckling i Europa var negativ. Det gällde främst Volvo 400-serien, som nu fasas ut och ersätts av Volvo S40/V40. Försäljningsutvecklingen för Volvo 850 var stabil och ökade på flera marknader, bl a Frankrike och England. Antalet fakturerade Volvo personbilar i Nordamerika minskade, medan marknadsandelen var oförändrad pga försäljning från lager hos återförsäljare. I Japan och Thailand ökade försäljning och marknadsandel.

Försäljningsvärdet för Volvo Personvagnar var 12% lägre än motsvarande period föregående år. Antalet fakturerade personbilar sjönk med 19% och sammanlagt såldes 85.200 bilar (104.600). Rörelseresultatet förbättrades med 650 Mkr jämfört med sista kvartalet 1995, men var fortfarande negativt och uppgick till minus 191 Mkr. Jämfört med motsvarande period 1995 försämrades resultatet med 1.121 Mkr. Den främsta orsaken är minskad försäljningsvolym och därmed lägre kapacitetsutnyttjande. Därtill kommer högre kostnader för produktutveckling. Rörelsemarginalen minskade från 4,2% till minus 1,0%.
(se diagram: Rörelseresultat Volvo Personvagnar)

Volvo Lastvagnar

Totalmarknaden för tunga lastbilar i Europa låg på en fortsatt hög nivå under första kvartalet 1996. En viss nedgång skedde dock i Storbritannien. Försvagningen av totalmarknaderna i Nord- och Sydamerika, som inleddes under andra halvåret 1995, bestod under de första tre månaderna i år. Världsmarknaden för tunga lastbilar kommer 1996 att klart understiga rekordåret 1995. Den största minskningen förväntas ske i Nordamerika, men även i Europa förutses en reducerad efterfrågan under andra halvåret.

Volvo Lastvagnars försäljning under första kvartalet 1996 minskade med 11% till 11.656 Mkr. Leveranserna av tunga och medeltunga lastbilar uppgick till 16.700 enheter en minskning med 14% jämfört med första kvartalet 1995. Leveranserna inom Europa steg dock med 13% medan marknadsandelen i klassen för tunga lastbilar minskade något i Europa. Även i Nordamerika sjönk marknadsandelen under årets första kvartal. Orderboken var vid utgången av första kvartalet 45% lägre än ett år tidigare, i första hand till följd av kraftigt minskande efterfrågan i Nord- och Sydamerika.

Volvo Lastvagnars rörelseresultatet för första kvartalet 1996 uppgick till 731 kr (1.515). Orsaken till minskningen var primärt betydligt lägre försäljningsvolymer i Nord- och Sydamerika och därmed minskat kapacitetsutnyttjande i produktionsanläggningarna. Resultatet påverkades vidare av ökade satsningar på produkt- och marknadsutveckling. Rörelsemarginalen uppgick till 6,3% (11,5).
(se diagram: Rörelseresultat Volvo Lastvagnar)

Volvo Bussar

Volvo Bussar och den finske busstillverkaren Carrus Oy slöt i mars 1996 ett avtal om fördjupat samarbete avseende produktutveckling och marknadsprojekt utanför Norden.

Volvo Construction Equipment

Försäljningsvärdet minskade till 3.045 Mkr (3.243). Volymminskningen, i kombination med projektkostnader av engångsnatur samt oförmånlig utveckling av valutakurser ledde till ett minskat, men fortfarande hävdat, rörelseresultat om 273 Mkr (443). Rörelsemarginalen var 9% (13,7).

Volvo Penta

Rörelseresultatet uppgick till 17 Mkr, 37 Mkr lägre än föregående år. Resultatförsämringen beror främst på sänkta marginaler till följd av valutakursutvecklingen och ökade produktkostnader vilka inte har kunnat kompenseras fullt ut genom prishöjningar.

Volvo Aero

Marknaden för stora trafikflygplan fortsatte att växa, vilket ledde till en ökning av orderingången inom Volvo Aeros civila flygverksamhet. Leveranserna av JAS 39 Gripens motor RM12 till svenska flygvapnet löpte planenligt. En offert på delserie 3 av JAS 39 Gripen överlämnades av Industrigruppen JAS till Försvarets Materielverk. Inom affärsområde Civila översyner ökade Volvo Aero sin ägarandel i det amerikanska företaget AGES, Air Ground Equipment Sales, från 5 till 25%. AGES, som bedriver handel med flygmotormaterial och förra året omsatte USD 187 M, är av stor strategisk betydelse för verksamheten inom Civila översyner.

I mars 1996 slutförde Volvo Aero och Atlas Copco försäljningen av det till lika delar ägda VOAC Hydraulics till det amerikanska företaget Parker Hannifin.

Verksamheter under avveckling

Enligt samma beslut på Volvos bolagsstämma den 24 april kommer Swedish Match att delas ut till Volvos aktieägare. Inriktningen att avveckla Volvos resterande innehav utanför fordonsrörelsen ligger fast. De utgörs främst av aktierna i Pripps Ringnes AB (49%) och det börsnoterade innehavet i Pharmacia & Upjohn, Inc(14%)

I april 1996 avyttrade Volvo hela sitt aktieinnehav i Spira AB, motsvarande 9,5% av röster och kapital. Försäljningen som redovisas i andra kvartalet 1996 inbringade ca 80 Mkr och medför en mindre bokföringsmässig vinst för Volvo.

Anställda

Optionsprogram till ledande befattningshavare

Köpoptionerna löper från och med 4 mars 1996 till och med den 3 mars 2001 och ger innehavaren rätt till att för varje option förvärva en B-aktie i Volvo. Optionspriset, som grundar sig på en marknadsmässig värdering, har fastställts till 21:15 kronor och lösenpriset till 200 kronor. Medlemmar av koncernledningen erbjöds förvärva 6.000 alternativt 10.000 optioner vardera. Andra ledande befattningshavare erbjöds förvärva 4.000 alternativt 6.000 optioner vardera. Totalt tecknades 514,000 optioner.

Koncerngemensamma pensionstiftelser

Rapport över första halvåret 1996 kommer att lämnas den 21 augusti.

Göteborg den 29 april 1996

Sören Gyll

VD och koncernchef

Denna rapport har inte varit föremål för särskild granskning av AB Volvos revisorer.

Källa: Det första kvartalet 1996